Är så jävla redo på ge upp. Vill fan inte mer nu, Önskar att jag kunde få bli frisk lycklig och fruktansvärt kär och få den besvarad.

Känner mig så jävla äcklig. ( Är medveten om att ingen jävel bryr sig.. inte ens V.)

Det enda han tjatar omv  är att jag ska äta, att jag ska sluta med det jag gör... Är så jävla ledsen... 

FY FAN VAD JAG SKA BRÅKA MED HONOM! Ska få jäveln grina. Den enda manen som förstår mig är J. Eftersom han varit sjuk.. och nästan dog... utav det.. kommer ihåg hur han tog hand om mig,. låg bara och grät.och han sa att inte ville att det ska sluta lika illa för mig.

Och nej..Det vill inte jag heller.. vill fan bara vara lycklig och nöjd med mig själv. Sluta plåga mig så jävigt. VARFÖR GÖR JAG ENS DETTA? Varför?

V har ju sagt att han tycker magert är oatraktivt, Att det är vackert med kurvor.. Åh.. kurvor låter så jävla äckigt och fläskigt...Och ja,.. Många av dessa män har påstått sig älska mina feta höfter. Blir så less.

När ska folk inse att jag är fet ful och äcklig?!

Jag är så jävla ledsen och arg. Vill bara slippa vara ätstörd.

Om jag känner likadant på måndag ringer jag ätstörningenheten och säger att jag vill påbörja min behanding igen,. Och att jag tänker avsluta den och bli frisk. Att jag inte ska ljuga som jag gjorde sist.

Jävla skitliv. Hatar fan dethär.. alla bara klagar ''uuuuhuhhuuh du åt soppa igår med, till lunch osv, ugugg drick inte lightläsk, sötningsmedel är farligt ät vanligt socker, sluta rök, uggugugugugughhihiih, vart är all toapapper?!?! har du redan tagit slut på din munskölj?!??''

Fan. Hjälp mig istället för klaga.