Känner mig så svag och äcklig. Han menade inte ''men det är bara att banta lite''' utan snarare att jag borde ta hand om mig själv bättre. Jag berättade om det som gjorde att jag började. Han är den första som vet sanningen.

Att en kille i klassen sa att jag var tjock och behövde banta, slutade mer eller mindre att äta,joggade minst en timme varje dag, även i oväder sprang jag runt i mina oranga leggins.Gick ner massa, snabbt. Alla sa att jag var fin, smal och duktig som hade gått ner så pass mycket i vikt, I spegeln var jag lika stor, en fet flicka. Hittade bilder från 11 års åldern, nydligen och chokerades, utav hur smal jag var, alla ben i kroppen syndes och stack ut, jag var kritvit, full med blåmärken, och mitt ansikte,.. var så.. svullet. 

V bad mer eller mindre om ursäkt och sa att han tycker att jag är vacker, fin. Ovansett min kropp. Att vad jag, och andra tycker inte spelar någon som helst roll.

Han har ringt mig fyra fem gånger idag. Det gör mig otroligt glad. 

Jag har bestämt mig, jag är villig att ta emot hjälp. Inte riktigt nu, Men snart. Jag ska klara detta. 

Han gör mig lycklig, och jag vill göra han stolt över mig, han säger att han redan är stolt. Utöver att jag klarat mig ur drogerna, och alkoholen. Att jag är bäst.

Fast jag är inte det, jag har inte klarat mig ur ännu, Suget efter bli hög blir större ju djupare jag faller.

Längtan efter skära sönder mina handleder är också stor, Men samtigt säger någon innom mig '' Nej, du kommer ångra dig i morgon. Du ska inte skära dig, Du kan överleva utan''

Har inte skärt mig på en vecka..Det brukar vara en vecka, brukar klara en vecka,, Nu ligger jag och fantiserar om hur jag hackar med en skruvmeisel in i mina feta lår och fläskich den adra delen skriker 'dödödödödödödödö din feta lilla hora du förjänar inte lycka''

Jag fyller snart 17. 17 år. Det vill jag inte. jag vägrar. Jag tänker inte. Jag vägrar bli äldre.

Jag kan inte sluta gråta. Hans ord kommer alltid eka inom mig.

Hur fan kan man ens säga så... Han vet ju precis hur jag mår, Hur jävla hemskt jag har det.

Skakar. Fryser sönder. Trotts två linnen. En stor manströja, stickad tröja. Två overkneestrumpor. Mjukisbyxor, halsduk och tofflor samt två duntäcken.

jag vill dö.

Jg vet inte. Jag vet inget annat än smärtan. Än ånesten. Har ätit 4 mackor idag och godis. Två portioner med soppa.

Gjorde laxsoppa med lite vattenkstanjer och minimajs i. Lite minimjök och mycket kryddor.

Blev toaletten.

Klädde av mig.

Satte på duschen.

Proppade toaletten med toapapper.

Satte på kranen och musik.

Ner.

Ner

Ner

Ner 

Ner med fingrarna, Gång på gång.

Sen klev jag in i duschen. Tvättade mig med en diskborste. Gnuggade och gnuggde in tvålen i min hy.

Jag blir aldrig ren, jag är smuttsig.

Är trött nu, revbenen värker. Ögonen önskar vila. Min kropp sömn. Lite lite vila.

Men det får jag inte, Ska ta en tvåtimmarspromenad nu. Den tar en timme, Men när man är så fet som mig orkar man inte gå så snabbt.

I morgon, i morgon blir det 7 km + åtta km. Om jag orkar, om jag inte stannar hemma i min trygghet.

och då blir det fågelpromenaden + en timme.

Inga kläder passar.  Mina ''safekläder''  drunknar jag i.

Mina smalkläder är försmå. Mina Bhar är förstora. Passar inte. Mina smalbhar är försmå.

Dom passar runt om. Men kuporna.. kuporna är försmå.

Jeansen. Dom får jag på. Fick det iaf under fastan. Nu nu nu, nu vet jag inte.

Vågar inte testa, vågar inte ens mäta, Är så otroligt rädd att det ska visa att jag blivit fetare än jag redan är om det nu är möjligt?

Jag orkar inte mer. Jag orkar inte mer. Jag orkar inte kämpa mer nu.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.

Vill bli hög. Hittade en tom burk concerta. VARFÖR SPARA PÅ TOMMA BURKAR? skulle göra vad som helst.

 LSD, amfetamin, Cannabis. Ge mig. Ge mig. Ge mig heroin också,

Drar fan snart till stockholm. Alkohol är inget altenativ,. för_mycket_kalorier_.

Och för förtygla vad smal innebär är det bara se ovanstående bild. Så vackert. Så fint. Nu ska jag fan leta efter något att boffa. Jag vill boffa. Jag ska det.

Och drömma mig tillbaks till stockholm. Precis som alltid. Varje gång efter ett par antetag in och ut, Ligger jag där.

Lutat framåt. Sittande på röret. Brevid mig sitter X, På andra sidan L, N, J. K.,  Jag ser golvet, Det smuttsiga golvet. Klottret på väggen och den vita färgen, Som vi kastade på en kväll. Vi fnissar , K dregglar och sedan mumlar något om vad han såg. Sen är jag tillbaks. Tillbaks i mitt rum.

Fan vad jag önskar att jag var 14 igen. Fan vad jag önskar det.

Att allt var bra, att det var bra, att allt var fint. Allt jag känner är smärta och självhat.

fy fan vad jag hatar detta, fy fan vad jag hatar att leva.

Fy vad jag innerst inne lämnat all min värdighet till v, Även om jag innerst inne älskar honom..Så...vill jag ha ett normalt förhållande.. Med vanligt sex, Lite mjukt vaniljsex, Inte bli bunden, slagen och nerspottad dag ut och dag in.

KÄNNER MIG SÅ JÄVLA SMUTTSIG!  

Vad har jag gjort för fel?Vad har jag gjort för förtjäna all denna smärta?

vill sluta finnas, vill att allt ska vara fint, väga 45 kg, vara tillsammans med v på riktigt, att han presenterar mig som flickvän, att han älskar mig, att jag är smal. Fin. Och lycklig.

Men det går inte. Det går inte. Ingen vill ha en fet flickvän. Fläskiga armar. Fläskigt ansikte, fläskiga feta fettoben,

Ärrigt zebrarandigtfettofläsk   

Kan någon säga det? Vad har jag gjort för fel? 

fattar fan inte ens att jag låter er se mitt fläsk.