Ja.
Ska till sjukhuset idag.
Helt ensam..
Fy så hemskt.. :(

Jag har ärr över hela kroppen.
Till och med på musen.

Men jag älskar mina är.
Dom är en del av mig.
Mina sönderskurna ben armar, min sönderskurna mage.

Mina blåmärken på benen.. Ärr från fester i stockholm, från glas, kanyler.
Och sparkar.

Jag skulle inte varit jag utan dom.

Vaknade runt sex av att mina ben gjorde jättejätte ont, kunde inte röra mig.
Och kändes som om jag var döende.

Sen nu...föll jag bara ihop.

Vaknade runt sex av att mina ben gjorde jättejätte ont, kunde inte röra mig.
Och kändes som om jag var döende.

Sen nu...föll jag bara ihop.

Har världens ångestatack.
Personlighetskris.
Är jätte ledsen.
Vill bara krypa ihop som ett barn och gråta.

Jag vaknade förlvrigt nyss..har tappat aptiten helt..har druckit te, ätit två mackor och lite mango.

Kom precis hem från skolan var
Med E hela dagen..E har blivit så annorlunda sen behandlinhshemmet..det fins bara skin och ben kvar.. E är sig lik annars, det var som Inget hade hänt och kanon bra..
För ett ögonblick kännes det som jag gick i femte klass igen.
(förutom att du blivit homo och jag en jävla barfota/slampa/slyna/hippie)

Jag älskar dig underbara vän.